Avslutning
Nu är de sommarloooov . Känns ganska skönt men ojj så jobbigt det var att säga hej då .
I början var de mest bara skönt att få slippa allihopa och skolan å allt. Men i eftertanke så kommer man sakna alla. Jag kommer sakna Marie, min mentor hon är underbar, både en bra lärare och en bra vän.
Och Lottie kommer börja i vännäs medans jag är på östra... Tommy kommer inte hålla upp dörren längre och Nedia kommer inte stötta en som hon tidigare alltid gjort. Ingen turbo fjortis i klassen. lr kanske,..
Inga typiska kommentaren från en Sjölander å grabbarna Långström..
9a, vi är verkligen bästa klassen ever. Saknar.
Jag nådde då Alla mina mål för terminen. Mvg i spanska,bild och musik.
När jag gav hejdå kramen till Cris sa hon " sluta bara inte måla nu" och de kommer jag aldrig göra.
Och spanskan har alltid stått mig nära. Jag börjar prata mer och mer vilket är väldigt positivt. Tack gode gud att jag fick mitt Mvg,
Musiken är min passion och en stor del av mitt liv. Jag fick bra support och snälla kommentarer efter mitt uppträdande i Kyrkan idag, så de måste ju ha gått bra. det var då så de kändes. Jag kommer även jobba med musiken i sommar och mer med min egna musik tillsammans med Jon. Hoppas att en gång i livet ska de gå väga.
Nu har jag ju trots allt mitt slit bevisat för mig själv att jag verkligen kan något. Det känss ruskigt skönt, nu har jag nya förhoppningar nya mål och en helt ny startlinje !
Ikväll blir det fet ferra med Mattias,Lukas och Lottie Och en sent natt me gänget ! =) tagga ganska bra nu faktiskt .
Lottie och jag har då en väldigt speciell relation, vare sig det vill eller inte så kommer jag sakna henne.
Första gången jag träffade dig var jag med Millan, Jag gick i 6:an och kände fortfarande inte så många.
Jag och millan gick då in på konsum för att köpa godis då du och Elin satt där och börja prata med Millan.
Sen var de då en vacker sommardag då vi slutade skolan tidigt och jag och Millan bestämde oss för att gå förbi biblioteket. Vi pratade för och själva och jag gick som vanligt med blicken ner i marken.
När jag då väl tittade upp kommer två tjejer cycklande över skolgården och en av dom stod upp och vände ansiktet mot mig och skrek " MEN NATTA FÖR I HELVETE! "
min första tanke " vem fan är de där ? "
Men då vare ju lottie, Efter den dagen har vi varit som bill och bull,piff och puff och ibland som tom och jerry =)
Hon vet väldigt mycket om mig jag nästan lite för mycket om henne. Hennes hem är mitt hem. mitt hem är hennes hem. Katarina ( Lotties Mamma) har tillochmed kallat mig för hennes extra dotter. Det är väl ändå något speciellt? Jag tror inte att en sån här relation kan ta slut. Men därimot att den tynar bort.Men jag vill inte låta det hända. Men rädslan finns ändå där att det kommer hända vare sig man vill eller inte. WE will still be friend forever. Thats it.
den 7 juni 2006, 17:05:18 ( tror jag fyllde 14)
Under mitt liv på högstadiet har jag fått lära mig mycket.
Men aldrig någonsinn Kemi och fysik...
Vänner är mer betydelsefulla än man kan tro, ta aldrig förgivet och våga leva! =)
Även fast det blir lite tokigt där i mellan =P
Jag fick även veta att jag har dyslektiker (ursäkta stavfelen)
dock inte mycket men de finns där.
Och nu börjar allt om igen..
I början var de mest bara skönt att få slippa allihopa och skolan å allt. Men i eftertanke så kommer man sakna alla. Jag kommer sakna Marie, min mentor hon är underbar, både en bra lärare och en bra vän.
Och Lottie kommer börja i vännäs medans jag är på östra... Tommy kommer inte hålla upp dörren längre och Nedia kommer inte stötta en som hon tidigare alltid gjort. Ingen turbo fjortis i klassen. lr kanske,..
Inga typiska kommentaren från en Sjölander å grabbarna Långström..
9a, vi är verkligen bästa klassen ever. Saknar.
Jag nådde då Alla mina mål för terminen. Mvg i spanska,bild och musik.
När jag gav hejdå kramen till Cris sa hon " sluta bara inte måla nu" och de kommer jag aldrig göra.
Och spanskan har alltid stått mig nära. Jag börjar prata mer och mer vilket är väldigt positivt. Tack gode gud att jag fick mitt Mvg,
Musiken är min passion och en stor del av mitt liv. Jag fick bra support och snälla kommentarer efter mitt uppträdande i Kyrkan idag, så de måste ju ha gått bra. det var då så de kändes. Jag kommer även jobba med musiken i sommar och mer med min egna musik tillsammans med Jon. Hoppas att en gång i livet ska de gå väga.
Nu har jag ju trots allt mitt slit bevisat för mig själv att jag verkligen kan något. Det känss ruskigt skönt, nu har jag nya förhoppningar nya mål och en helt ny startlinje !
Ikväll blir det fet ferra med Mattias,Lukas och Lottie Och en sent natt me gänget ! =) tagga ganska bra nu faktiskt .
Lottie och jag har då en väldigt speciell relation, vare sig det vill eller inte så kommer jag sakna henne.
Första gången jag träffade dig var jag med Millan, Jag gick i 6:an och kände fortfarande inte så många.
Jag och millan gick då in på konsum för att köpa godis då du och Elin satt där och börja prata med Millan.
Sen var de då en vacker sommardag då vi slutade skolan tidigt och jag och Millan bestämde oss för att gå förbi biblioteket. Vi pratade för och själva och jag gick som vanligt med blicken ner i marken.
När jag då väl tittade upp kommer två tjejer cycklande över skolgården och en av dom stod upp och vände ansiktet mot mig och skrek " MEN NATTA FÖR I HELVETE! "
min första tanke " vem fan är de där ? "
Men då vare ju lottie, Efter den dagen har vi varit som bill och bull,piff och puff och ibland som tom och jerry =)
Hon vet väldigt mycket om mig jag nästan lite för mycket om henne. Hennes hem är mitt hem. mitt hem är hennes hem. Katarina ( Lotties Mamma) har tillochmed kallat mig för hennes extra dotter. Det är väl ändå något speciellt? Jag tror inte att en sån här relation kan ta slut. Men därimot att den tynar bort.Men jag vill inte låta det hända. Men rädslan finns ändå där att det kommer hända vare sig man vill eller inte. WE will still be friend forever. Thats it.
den 7 juni 2006, 17:05:18 ( tror jag fyllde 14)
Under mitt liv på högstadiet har jag fått lära mig mycket.
Men aldrig någonsinn Kemi och fysik...
Vänner är mer betydelsefulla än man kan tro, ta aldrig förgivet och våga leva! =)
Även fast det blir lite tokigt där i mellan =P
Jag fick även veta att jag har dyslektiker (ursäkta stavfelen)
dock inte mycket men de finns där.
Och nu börjar allt om igen..
Kommentarer
Trackback
