När man nyss har börjat Gymnasiet så måste man ju bara drömma om det. Och någon gång gör man ju bort sig. Eller hur? Så jag börjar med att göra bort mig i en dröm, en liten mjukstart =)

Av någon anledning så var jag så "duktig" på historia att jag fick vara och läsa med tvåorna, men saken är ju det att jag egentligen inte är så pass bra att jag ska läsa med Tvåorna..
Jag kom som vanligt alltid några minuter för sent så jag var tvungen at sitta i mitten, längst bak? Vi satt i en båge på fem rader och längst framme stod min engelska lärare och undervisade i Historia.
Hon är väl ca 165cm och brunt kort klippt hår. Hon hade ljus blåa nötta Jeanse och en ljusrosa blus med vita prickar på.
Av någon anlednig får jag alltid tränga mig fram till "min plats" och jag hade alltid ett rakt sikte fram till läraren.
Och en gång glömde jag min dator. Och inte nog med det så hade jag missat historia stunden som var viktig för att vi skulle klara våran inlämningsuppgift som skulle handla om Gustav III.
När jag då kom in i klassrummet och hade hämtat datorn,trängt mig fram och tagit plats såg jag Tankekartan våran lärare hade skrivit upp på katran om Gustav III. Det stod saker som "Vart ifrån?" " Musik?" och massa mer.
Jag visste helt klart att jag redan kunde svaren, men jag  kunde bara inte svara, Eller jo... men vad jag sa kom jag inte ihåg bara det att " men varför frågar du inte någon annan? " när det var mitt mintliga prov.. inför hela klassen. 
Sen när den skriftliga delen kom började jag berätta om mig själv som Gustav III. 
Enligt min skrivuppgift bodde han på Mariehem, musiken var musikalisk och han har gått i skolan i snart två veckor.

När jag då hade lämnat in skrivningen. Och hade kvar ett exemplar. Så kom det fram en lång lite smått muskulös kille med brut hår och börja prata med mig.
Jag berättade att jag tyckte det var lite jobbigt att ha lektion med äldre tvåor för att jag egentligen inte alls var så himla smart som alla möjligtvis trodde.
Hanns svar lugnade mig så väldigt mycket så han sa att ingen där var särskilt smart. Speciellt när man ber andra svara på sitt eget prov .
Och helt plötsligt ropade han högt och klart för alla att jag hade skrivit heelt fel på inlämningsuppgiften. Han skrattade väldigt gott åt att musiken på hans tid var väldigt musikalisk.
Och visst.... det var ju inte de bästa svaret på ett beskrivande över hur musiken var..

Sen vaknade jag och började skriva ner stödord på baksidan av ett kvitto.