Jag har som inte blogga på hela dagen. Och jag vet som inte vad jag ska skriva.
Jag saknar Spanien. och just nu ikv var de mer än vanligt. Men jag är ändå nervös för att fara tillbaka, tänk om inget bli som de en gång var.

Men de kan ändå ingenting bli. Även om man minns och tänker på de glada fina stunder som fans, så får man inte samma stund tillbaka igen . Och är det Så att man har förändras är de kanske svårare. Det är ingen sjukdom som går att bota med hjälp av fina ord och påminnelser av de som var förr. Varför kan maninte bara förstå det ?
Ingenting är slut ,men det behövs kanske andrum. En ny start.
Men annat före. Nu så vet jag inte vad jag pratar om riktigt , så du är inteensam om att inte förstå . För de gör ja inte själv..
Det är lite kusligt, Det känns som att jag har mkt att skriva och berätta, men det går inte att formulera sig ordentligt för att du ska förstå.
Ingen kommer nog förstå. Aningar finns men dom är varken stora lr lätta. Faan

Kan jag säga att livet känns tomt? Lr att det känns lätt och skönt?  nää faktiskt inte, Det känns som att jag vill glömma.
Spola tillbaka och göra om. Men jag ångrar ingenting.

Nu vet jag inte hur allt kommer fortsätta, lr vart jag står. Kommer de bli värre?
Jag har kanske bara förstör.. För alla och för mig själv. men om några månader.... Kommer något att hända. Jag vet inte vad, jag bara hoppas att jag få skratta igen .